Andreas blogg: Glada Valborg

Valborg kom och gick även i år. Valborg firades lugnt för min del. Jag hade en trevlig och givande dag vid systers villa.Valborg till ära ställde jag upp på lite talkoarbete vid villan. Efter att inte ha utfört fysiskt arbete på nästan 2 månader var det med stor iver jag ställde mig i talkoledet. Första uppgiften var att bära in ved från en kärra till vedlidret. Jag tog i från tårna redan från början ,men märkte rätt fort att tempot var för högt. Jag började se smågubbar och var tvungen att ta ner på tempot så att inte den något yngre systersonen Jim skulle se att morbror Andreas näst intill var utmattad redan efter 2 minuter. Men jag lyckades kamoflera min trötthet på uppe kärran och avslöjar det istället i här min blogg. Veden kom in i lidret rätt så galant. Efter att veden projektet var färdigt tänkte jag ta lite siesta men tjii fick jag, systersonen var snabb med att vandra till nästa projekt. En tall skulle kvistas och riset skulle dras bort. Jag drog upp"snorn" ,samlade mina krafter och började dra riskvistarna.

Talkoarbetet kändes bra för både kroppen och knoppen och var nödvändigt. Både för villaområdets bästa men också för mitt EGET välbefinnandes bästa.
När kroppen blir för trött och får för mycket blir den svag. Mycket svagare än man kan tro. Men jag klarade av arbetet igår även fast jag blev kompis med en massa smågubbar mellan varven. Men det är ju alltid roligt med nya bekantskaper. Dagen fortsatte med att mera folk kom till villan och kvällen fortsatte med god mat,bastubadande och trevligt sällskap.

När jag kom från villan idag åkte jag med mor och far intill staden. Vi besökte veteranbils utställningen vid optima. När vi kom in till optimas billhall där utställningen ägde rum slog verkligheten till. Jag hade inte föreberett mig på att där fanns mycket folk och mycket oljud. Paniken flög som en argsint örn över mig och tog tag om mig.Sorlet och oljudet ekade i mitt huvud. Men jag tänkte att nu springer jag inte ut , utan nu bekämpar jag dessa demoner inne i hallen. Jag staplade mig till ett hörn där det inte fanns så mycket folk och blundade en stund samtidigt som jag andades lugnt..in genom näsan ut genom munnen. Precis som man skall göra..mina ben skakade och kallsvettskänslan fick min kropp att vibrera. Men det redde upp sig till sist. Utan att jag behövde rusa ut i tron att allting skall stanna. Ett steg framåt. Efter att vi sett alla bilar begav vi oss till torget för att köpa glass. Redan när vi körde om glasskiosken och jag såg den långa kön började känslan återfinna sig. Men nu kämpade jag så hårt att få bort ångesttankarna så att jag blev yr. Vi ställde oss i kön och jag hade helst velat springa därifrån. Men eftersom det fanns en del bekanta i kön så lyckades kag hålla mig lugn. När jag kom fram till luckan och hade beställt min glass blev det för mycket för hjärnan och jag skyndade mig bort så fort jag fått min glass. När jag kom till bilen frågade mor av mig varför jag har med mig en extra strut.Och då insåg jag att jag hade glömt att ta ut struten ur glasskiosken "strutfot av plast". Aningen skamsen blev jag tvungen att gå tillbaka med "strutfoten". Jag hade faktiskt övervägt att slänga strutfoten i någon roskis på torget och lossas som det regnande, men jag tog modet till mig och lämnade tillbaka struten. Hade redan funderat ut en nödhistoria om att jag behövde stöd för struten när jag bar den till bilen. Men jag skippade nödhistorien och lämnade tillbaka struten med ett pepsodent flin.

En bra helg är till ända..en helg som dock har gått både upp och ner. Men jag tycker att de goda stunderna börjar blir mera återkommande än de dåliga. Det börjar kännas som ett liv igen. Även om stunden vid optimas billhall och glasskiosken var jobbiga så bemästrade jag ångestattackerna.

Under helgen fick jag en "hobby" ett nytt projekt som skall hålla mig sysselsatt under de kommande veckorna av min sjukskrivning. Men mera om det i ett senare inlägg.

Jag avslutar detta inlägg med lite bilder från helgen.