Fåglar är vackra på avstånd.

Det konstaterade jag under morgonens fågelskådning tillsammans med min far. Den arla morgonstunden som fågelskådningen var planerad till blev till "kristlig morgontid" dvs avfärd 06.30. Det var inte så speciellt många fåglar som ville visa upp sig för oss i morse. Tre orrar och två svanar satt på andra sidan sjön vid vår villa när vi kom dit. Min far som är en erfarnare fågelskådare fast han har sämre syn av ålderns rätt, såg fåglarna redan när vi gick ner till stranden och kunde räkna upp dem. Jag såg dem inte förrän jag tog tag i kikaren och med min fars anvisningar fick syn på dem. Jag konstaterade som rubriken säger "Fåglar är vackra på avstånd".

Fast vi inte bjöds på något livligt fågelinferno så bjöds vi istället på ett otroligt lugn. Inga billjud eller annat oljud. Enbart naturens väsen bestående av fågelkvitter och vindens sus samt morgonsolen som började värma. Det var en bra och skön start på dagen. Nästa gång stiger vi upp tidigare så kanske vi har sällskap av flere fåglar.

På hemvägen från villan i Höpövattni i Lappfors så körde far lite omvägar och visade var farföräldrarna härstammar ifrån. Och jag fick bekräftat det jag fruktat hela livet , jag härstammar från urskogen bortom allt det välgjorda. Nå nu tog jag kanske i, men de ställen han visade var faktiskt i den yttersta urskogen, men det var vackert där. Men jag började samtidigt leka med tanken hur det skulle vara att bo på heltid i dessa trakter. Trakter som ligger ca 20 km från den riktiga civilisationen , där man har närmaste granne på flera km avstånd. En fördel skulle ju vara att man skulle slippa stressen och alla måsten samt att reta upp sig på sina grannar. Men när man är van att ha allt det bekvämliga på nära avstånd så känns det avlägset och halvt chockerande. Men skulle man vara född där och bott där hela livet så skulle det ju vara ens vardag.

(OBS;För att ingen skall ta illa vid sig eller missuppfatta : Med "Trakter som ligger ca 20 km från den riktiga civilisationen" syftar jag INTE på Lappfors city utan ställen belagda längre in i skogen)

Detta var min andra fågelskådning under mina 30 år. Min första fågelskådning ägde rum för ca 20 år sedan. När jag var flitig medlem i skolans Naturklubb. Den upplevelsen skapade dock traumatiska minnen. Jag tappade terräng till den övriga gruppen när vi cyklade till fågelskådarplatsen. Jag cyklade vilse, cyklade omkull så våldsamt att min kakaotermos började läcka och rann ut i min överdimensionerade ryggsäck samt att jag somnade under själva fågelskådningen. Bör tilläggas att jag var 10 år och detta skedde vid 5 tiden på morgonen.

Dagens konstaterande: Det är lugnt och skönt i skogen på morgonen och fåglar är vackra på avstånd.

/Andreas