Ett steg framåt.

Jag fick samtal från neurologen idag, ett samtal jag har väntat på med skräckblandad förväntan. Svaret blev att varken sömn-eeg eller magnetröntgen visade något avvikande. Det var helt normalt. Jag har ingen neurologisk skada och är friskförklarad från neurologiska sjukdomar. Körförbudet blev också upphävt.

Det känns obeskrivligt skönt att den neurologiska undersökningen är avslutad och att det även kan konstateras att jag inte har någon neurologisk sjukdom. Neurologen menade att krampanfallet berodde på att kroppen helt enkelt så ifrån. Så nu kan jag släppa rädslan för att ha någon störning på hjärnan. Nu gäller det att få bitarna att falla på plats. Att bli stark igen, att låta huvudet återhämta sig. Det är en ganska lång resa kvar tills jag blir mig själv igen. Men jag är beredd att ta den. Imorgon skall jag för första gången till psykologen. Så nu börjar en vandring med att få huvudet tillbaka på skaft. Jag behöver helt enkelt få hjälp med att få tankarna på rätt bana igen.

En del fysisk träning behövs också..men den klarar jag av själv. Den går ut på att träna upp orken igen. Jag behöver orka gå mera än 3 km. Balansen behöver också tränas upp..det vinglar till ibland. Men jag har en mapp full med övningar från studietiden till idrottsledare, så det löser sig .Den låga pulsen och rytmstörningarna är ännu under utredning, men det löser nog sig också :)

Ljuset börjar skymta bland de mörka molnen..och ett steg framåt skall bli två steg framåt osv.. tills jag är framme.

/Andreas