"Du borde skaffa dig en hobby"

Det sa den neuropsykolog jag hade tid hos då jag befann mig på sjukhuset. En bobby tänkte jag..men jag har ju alltid haft en bobby. Jag svarade med att idrotten är ju min hobby och har alltid varit det. Men neuropsykologen tyckte att jag borde skaffa en hobby som inte har med idrott att göra..eftersom jag har jobbat med idrott,utövat idrott och fungerat som tränare. Enligt honom hade det blivit för mycket idrott.

Och visst de senaste åren har jag tänkt idrott 24/7..men det har ju varit mitt liv.Idrott och speciellt löpning är ju det jag har brunnit för. Nu vet jag ju givetvis vad han menade, att det skall vara måtta med allt. Och när det gäller mig så har det där med "måtta" varit ett begrepp som jag inte riktigt förstått mig på. Allt eller inget har varit mitt motto. Och nu är det så att det där allt verkligen har blivit ALLT.

Nåja..En ny hobby. Han gav mig i uppgift att fundera ut vad min nya hobby skulle kunna vara. Nu har det gått 4 veckor sedan jag träffade honom och på onsdag skall jag träffa en ny psykolog och fortfarande har jag inte hittat någon ny hobby. Det står stilla när jag försöker fundera ut vad jag är intresserad av som inte är idrott. Visserligen jag är intresserad av musik..jag tycker om att lyssna på musik och att gå in i olika musikstilar,ta reda på fakta om olika musikstilar och att göra research om olika artister. Men det är kanske ingen hobby. När det gäller att utöva musik så finns varken anlagen eller tålamodet att lära mig det. Nu finns det ju folk som hävdar att ingenting är omöjligt om man bara har viljan. Och det är ju just det, jag vet inte om jag har viljan att lära mig spela piano eller gitarr. Min ett år yngre bror har musikaliska anlag. Han fick de musikaliska anlagen och jag fick de idrottsliga. I helgen när vi träffades så tyckte han att vi skulle jamma tillsammans han tog morsans fiol och jag tog gitarren. Då fick jag det bekräftat..min avsaknad av musikaliska anlag. Min bror försökte tålmodigt visa mig hur man sätter de olika ackorden på en gitarr. Men efter några minuter så ansåg jag att det var smartast att avsluta jammningen..sannolikheten att jag skulle stå med "gitarrlådan" runt halsen var nämligen väldigt stor. Så hopplös var jag. Så nej jag har ingen framtid inom musiken.
Det finns de som har gett mig förslaget att skaffa ett husdjur..och det tror jag är jättebra när man har mått dåligt eller annars behöver skingra tankarna..om man tycker om husdjur. Jag måste ärligt talat säga att jag inte gör det. Jag är rädd för hundar och allergisk mot katter(inte bokstavligt allergisk) men med allergisk menar jag att jag får huvudbry redan när jag ser en katt.

En potentiell hobby kunde jag vara att läsa böcker. Jag har aldrig varit någon bokmal utan sporadiskt läst idrottsliga självbiografier. Jag har fått låna två böcker av goda vänner, men jag har ännu inte kommit igång med dem. Jag försökte under den första veckan men jag kunde inte läsa då. Huvudet hängde inte med, jag läste men jag förstod inte innerbörden. Det hade antagligen att göra med att hjärnan var blockerad efter det skedda. Nu börjar jag bli klarare i huvudet(så klar jag kan bli) så nu kunde det vara dags att bli en hobbyläsare??

Ja det är inte lätt att hitta en ny hobby på beställning. Jag tror att det är något som måste växa fram och sedan hjälper det ju lite om man är intresserad av det man skall ha som sin hobby.

Jag får leta vidare..tänkandes "Du borde skaffa dig en hobby"


/ Andreas