Har haft en trevlig helg med fina människor. Jag har bara tagit det lugnt, njutit av värmen och varit ute på sjön. Har också sovit otroligt bra de två senaste nätterna..de ångestdämpande medicinerna har gjort mig lugn. Det är många år sedan jag har somnat in med detsamma jag har lagt ner huvudet, och obeskrivligt skönt att inte ha en massa tankar surrandes i huvudet hela tiden. Medicinerna gör mig trött och det kommer antagligen att vara några jobbiga veckor innan de anti-depressiva medicinerna börjar ge sin verkan. Men det är på rätt väg nu.
Jag kommer att ta en liten paus från bloggandet nu eftersom jag är så trött och det är ansträngande att skriva just nu. Men jag återkommer när jag är piggare igen.
/Andreas
söndag 12 juni 2011
lördag 11 juni 2011
En ny dag.
Efter de senaste dagarnas fruktansvärda illamående är jag otroligt trött. Kulmen av illamåendet kom i torsdags när jag trodde att det höll på och tog slut på riktigt. Det kändes så. Det var nog bara en panikångest attack som gick över till sist men jag blev rädd mig själv. Då insåg jag själv att jag helt enkelt inte klarade av vardagen utan medicinsk hjälp.
Varje dag har varit en plåga och det har inte funnits något ljus. Jag har skrattat mellan varven men jag har inte varit glad..då jag har varit glad har jag blivit ledsen för att jag vetat att jag inte varit glad på riktigt. Minsta lilla sak har blivit så stor när ångesten kommit på, det som egentligen inte varit något problem har blivit till världens största problem just då och det har känts som att det absolut inte gått att lösa det.. det har känts så hopplöst.
Allt detta har jag känt från och till ända sedan jag blev sjuk, men med psykologens hjälp och olika övningar så har jag kunnat bearbeta och bemästra dessa känslor till en viss del. Men nu gick det inte längre. När jag ringde till läkaren i Torsdags så var jag så skakig så att jag fick sitta på marken för att inte falla ihop, livet kändes bara meningslöst.
Igår fick jag min sjukskrivning förlängd till 31.7 och efter det tar jag 2 veckor semester, så går det som det skall så börjar jag jobba 15.8. MEN..Blir jag inte frisk så börjar jag inte jobba FÖRRÄN JAG ÄR FRISK.
Läkaren skrev ut anti depressiva mediciner samt ångestdämpande. Jag känner mig lugnare nu och kan känna att det är en ny dag..kanske inte en bra ny dag..men det känns åtminstone som en ny dag.
I dag så skall jag umgås med dom närmaste och bara ta det lungt, det ger mig styrka.
Tack till er alla som läser och ger mig stöd just nu. Det betyder otroligt mycket.<3
/Andreas
Varje dag har varit en plåga och det har inte funnits något ljus. Jag har skrattat mellan varven men jag har inte varit glad..då jag har varit glad har jag blivit ledsen för att jag vetat att jag inte varit glad på riktigt. Minsta lilla sak har blivit så stor när ångesten kommit på, det som egentligen inte varit något problem har blivit till världens största problem just då och det har känts som att det absolut inte gått att lösa det.. det har känts så hopplöst.
Allt detta har jag känt från och till ända sedan jag blev sjuk, men med psykologens hjälp och olika övningar så har jag kunnat bearbeta och bemästra dessa känslor till en viss del. Men nu gick det inte längre. När jag ringde till läkaren i Torsdags så var jag så skakig så att jag fick sitta på marken för att inte falla ihop, livet kändes bara meningslöst.
Igår fick jag min sjukskrivning förlängd till 31.7 och efter det tar jag 2 veckor semester, så går det som det skall så börjar jag jobba 15.8. MEN..Blir jag inte frisk så börjar jag inte jobba FÖRRÄN JAG ÄR FRISK.
Läkaren skrev ut anti depressiva mediciner samt ångestdämpande. Jag känner mig lugnare nu och kan känna att det är en ny dag..kanske inte en bra ny dag..men det känns åtminstone som en ny dag.
I dag så skall jag umgås med dom närmaste och bara ta det lungt, det ger mig styrka.
Tack till er alla som läser och ger mig stöd just nu. Det betyder otroligt mycket.<3
/Andreas
torsdag 9 juni 2011
Hur länge orkar man?
Jag trodde inte att jag skulle bli så trött och må så psykiskt dåligt som jag gör nu. Jag har försökt att hålla skenet uppe men nu orkar inte mungiporna ens försöka dras upp på ett äkta sätt. Det är tungt nu. Var till psykologen i morse och efter det försökte jag få läkartid till min läkare, men det var svårt att få tid med detsamma så jag fick telefon tid med läkaren i morgon.
Har tänkt att vila,tid, bearbetning och psykologisk hjälp skulle göra mig frisk och att jag skulle lämna medicinering utanför. Men nu inser jag själv att jag inte kommer framåt. Jag klarar inte av det här utan medicinsk hjälp. Och det blir olidligt att gå runt och må så här dåligt. Det är inget liv.
Min högsta önskan är att bli frisk igen,men nu känns det långt borta oändligt långt borta.Förhoppningsvis får ja hjälp i morgon.
Det är mörkt nu..men kanske det blir ljusare igen.
/Andreas
Har tänkt att vila,tid, bearbetning och psykologisk hjälp skulle göra mig frisk och att jag skulle lämna medicinering utanför. Men nu inser jag själv att jag inte kommer framåt. Jag klarar inte av det här utan medicinsk hjälp. Och det blir olidligt att gå runt och må så här dåligt. Det är inget liv.
Min högsta önskan är att bli frisk igen,men nu känns det långt borta oändligt långt borta.Förhoppningsvis får ja hjälp i morgon.
Det är mörkt nu..men kanske det blir ljusare igen.
/Andreas
måndag 6 juni 2011
En någolunda vanlig dag.
Det har jag haft idag.En helt vanlig dag i den vardag jag lever i nu. Dagen började med ett besök till sunds trädgård,jag och far var bärhjälp åt mor som köpte blommor. Och det var inte lite blommor. Jag lovade i ett svagt ögonblick att jag skulle hjälpa henne att plantera blomstren. Men där tyckte jag dock att det räckte med blomster för min del. Inne vid sunds trädgård blev jag allt yr av alla blommor..så många blommor och så många färger på en samma gång är för mycket för mitt huvud. Men det är inget konstigt.. även innan jag blev sjuk hade jag svårt för blomster. När vi stod i blomhavet och mor ivrigt sökte bland blommorna..tänkte jag för mig själv..tänk om jag en dag gifter mig med en blom tokig kvinna!!!!jag släppte kvickt tankarna på att gifta mig och blomster och tittade ut genom de stora fönsterrutorna mot den blåa himlen för att få bort tankarna. Jag har lär mig att göra så när jobbiga tankar dyker upp. Och blomster/giftas tanken var en sådan tanke.
Efter det oändliga blomsterhandlandet hade jag som tänkt nästan lovat att hjälpa till med planteringen. Men då blev jag trött..seriöst så blev jag faktiskt trött så jag tog en power napp som skulle vara i 30 minuter men den varade i 4 timmar. Jag vaknade och var ännu dödstrött. Det räckte med en timmes besök vid sunds trädgård så blev jag golvad av trötthet. Egentligen är det väl inte så konstigt..säg vilken kar som inte blir golvad av en timmes besök vid en blomsterhandel. Även om min trötthet beror på att jag är sjuk. Men i allafall...blommor gör en trött. Men mor fick sina blommor och de betyder mycket för henne så besöket var väl värt.
När jag vaknade tog det som det tar för mig att vakna när jag försökt sova bort min trötthet ca 2 timmar att vakna till liv. Kvällen spenderade jag med att torka lite damm i lägenheten och gå ut på en liten kvällspromenad. En kvällspromenad som ledde mig efter de vägar som jag under det senaste åren många gånger har gått med tunga ben och nedsänkt huvud..utan att ens märka att benen var tunga och huvudet nersänkt. Jag gick förbi jobbet och kalla kårar gick genom kroppen. Men jag kunde styra dem men det var skönt att få gå vidare.
Efter länken satt jag en stund på balkongen och njöt av den sköna värmen, men myggen var lite väl närgångna. Skönt dock med riktig värme, imorgon har det ju lovats varmt. Nu blir det att söka sig till sängs..trots min 4 timmars powernapp idag så är jag ändå trött. Skall sova i lägenheten i natt ..ensam. Någonstans måste man börja och fast ångest känslorna kommer så måste de bekämpas. Jag kämpar vidare. Det är ju här jag vill bo. Och med tiden kommer jag att kunna göra det,men jag och ångestdemonerna kanske måst fajtas lite först.
/Andreas
Efter det oändliga blomsterhandlandet hade jag som tänkt nästan lovat att hjälpa till med planteringen. Men då blev jag trött..seriöst så blev jag faktiskt trött så jag tog en power napp som skulle vara i 30 minuter men den varade i 4 timmar. Jag vaknade och var ännu dödstrött. Det räckte med en timmes besök vid sunds trädgård så blev jag golvad av trötthet. Egentligen är det väl inte så konstigt..säg vilken kar som inte blir golvad av en timmes besök vid en blomsterhandel. Även om min trötthet beror på att jag är sjuk. Men i allafall...blommor gör en trött. Men mor fick sina blommor och de betyder mycket för henne så besöket var väl värt.
När jag vaknade tog det som det tar för mig att vakna när jag försökt sova bort min trötthet ca 2 timmar att vakna till liv. Kvällen spenderade jag med att torka lite damm i lägenheten och gå ut på en liten kvällspromenad. En kvällspromenad som ledde mig efter de vägar som jag under det senaste åren många gånger har gått med tunga ben och nedsänkt huvud..utan att ens märka att benen var tunga och huvudet nersänkt. Jag gick förbi jobbet och kalla kårar gick genom kroppen. Men jag kunde styra dem men det var skönt att få gå vidare.
Efter länken satt jag en stund på balkongen och njöt av den sköna värmen, men myggen var lite väl närgångna. Skönt dock med riktig värme, imorgon har det ju lovats varmt. Nu blir det att söka sig till sängs..trots min 4 timmars powernapp idag så är jag ändå trött. Skall sova i lägenheten i natt ..ensam. Någonstans måste man börja och fast ångest känslorna kommer så måste de bekämpas. Jag kämpar vidare. Det är ju här jag vill bo. Och med tiden kommer jag att kunna göra det,men jag och ångestdemonerna kanske måst fajtas lite först.
/Andreas
söndag 5 juni 2011
Solen skiner även i skogen.
Det blev en utfärd till bockabron i kiisk nu ikväll tillsammans med min bror och hans fästmö. En utfärd som satt helt perfekt. Jag rekomenderar ett besök till den ny renoverade bockabron. Det är balsam åt själen och hjärnan att befinna sig där.Åtminstone om man är trött och nere.
Vägen till bockabron.
Sebastian och Jenny på väg till bockabron.
Vi försökte få kontakt med fågeln som befann sig inne i trädet, men den ville inte ställa upp på fotografi.
Nybyggd rastplats vid bockabron.
Den nya bockabron.
Saftpaus.:)
Jag var säker på att vi var vittnen till en raketuppskjutning och min bror menade att det var ett ufo. :)
Men det visade sig vara något så tråkigt som ett rea plan!!!!
Vandringen tillbaka.
En riktigt Trevlig kväll!
/Andreas
Vägen till bockabron.
Sebastian och Jenny på väg till bockabron.
Vi försökte få kontakt med fågeln som befann sig inne i trädet, men den ville inte ställa upp på fotografi.
Nybyggd rastplats vid bockabron.
Den nya bockabron.
Saftpaus.:)
Jag var säker på att vi var vittnen till en raketuppskjutning och min bror menade att det var ett ufo. :)
Men det visade sig vara något så tråkigt som ett rea plan!!!!
Vandringen tillbaka.
En riktigt Trevlig kväll!
/Andreas
Och sommaren den kom!
Jag har haft en liten bloggpaus på några dagar. Det har varit en liten sämre vecka denna vecka. Jag har varit trött och mått dåligt. Det har känts rent av omöjligt denna vecka. Det har funnits dagar denna vecka som jag inte riktigt vetat åt vilket håll framåt har varit. Dagar då jag vridit mig av ångest i sängen, jag har haft panikångest attacker och varit så fruktansvärt trött. Redan ordet jobb eller annan aktivitet har fått mig att darra.
Men nu mot helgen blev det bättre. Gårdagen var riktigt bra. Umgicks med goda vänner hela dagen och det fick mig att må bättre.
Jag vet faktiskt inte vad denna veckas illamående har berott på..om det är en del av processen eller om det beror på att min sjukskrivning närmar sig sitt slut?. En sjukskrivning som jag själv kommer att ta initiativ till att förlänga. Det går inte att börja jobba 15.6. Jag är ännu för förvirrad och svag och redan att tänka på jobb får mig att känna panik.När jag mår bättre , som igår till exempel så känner jag mig som en nästan normal människa. En människa som nästan klarar av att leva livet. Men att ta in aktivitet i livet är ännu svårt. Och det gör mig olycklig. Jag kan ibland känna en otrolig längtan till att komma tillbaka till ett vanligt liv. Och ibland blundar jag och hoppas att när jag öppnar ögonen igen så skall allt vara som vanligt .Att detta bara är en dålig mardröm. Men det är inte det , utan det är verklighet, en verklighet som jag aldrig kunnat föreställa mig hur den skulle vara. Och bra är väl det att man inte på förhand vet vilket öde som kommer att möta en. Men trots att läget är som det är och jag i bland är så trött på denna berg och dalbana och denna helvetiska trötthet, så tänker jag inte gräva ner mig eller ge upp. Ordet ge upp finns inte ens i min vokabulär. Sommaren som nu har kommit kommer att bli en annorlunda sommar. Men detta blir en sommar då det handlar om att komma tillbaka. En sak vet jag säkert att jag aldrig kommer att glömma vår vintern/våren och sommaren 2011. Både på gott och ont. Allt har sin tid.
Jag önskar alla en skön söndag..njut av solen. Det skall jag göra.
/Andreas
Men nu mot helgen blev det bättre. Gårdagen var riktigt bra. Umgicks med goda vänner hela dagen och det fick mig att må bättre.
Jag vet faktiskt inte vad denna veckas illamående har berott på..om det är en del av processen eller om det beror på att min sjukskrivning närmar sig sitt slut?. En sjukskrivning som jag själv kommer att ta initiativ till att förlänga. Det går inte att börja jobba 15.6. Jag är ännu för förvirrad och svag och redan att tänka på jobb får mig att känna panik.När jag mår bättre , som igår till exempel så känner jag mig som en nästan normal människa. En människa som nästan klarar av att leva livet. Men att ta in aktivitet i livet är ännu svårt. Och det gör mig olycklig. Jag kan ibland känna en otrolig längtan till att komma tillbaka till ett vanligt liv. Och ibland blundar jag och hoppas att när jag öppnar ögonen igen så skall allt vara som vanligt .Att detta bara är en dålig mardröm. Men det är inte det , utan det är verklighet, en verklighet som jag aldrig kunnat föreställa mig hur den skulle vara. Och bra är väl det att man inte på förhand vet vilket öde som kommer att möta en. Men trots att läget är som det är och jag i bland är så trött på denna berg och dalbana och denna helvetiska trötthet, så tänker jag inte gräva ner mig eller ge upp. Ordet ge upp finns inte ens i min vokabulär. Sommaren som nu har kommit kommer att bli en annorlunda sommar. Men detta blir en sommar då det handlar om att komma tillbaka. En sak vet jag säkert att jag aldrig kommer att glömma vår vintern/våren och sommaren 2011. Både på gott och ont. Allt har sin tid.
Jag önskar alla en skön söndag..njut av solen. Det skall jag göra.
/Andreas
onsdag 1 juni 2011
Ljudet av regnet som faller på taket.
En trött dag idag. Tröttheten fortsätter. Tydligen har jag varit för aktiv under de senaste dagarna. Men det blir så när jag mår bättre och då ser jag inte var gränsen går. Jag är tydligen inte riktigt utvilad ännu. De senaste dagarnas aktiviteter har inte varit till synes så betungande , speciellt inte för en frisk människa. Men för en utbränd människa som är trött in i själen så har det varit för mycket. Så nu blir det att vila lite igen för att komma på benen igen.
Så nu ligger jag på soffan och njuter av ljudet av regnet som faller på taket.Det är mysigt och det känns helt okej att vara lat och trött en dag då det regnar.
/Andreas
Så nu ligger jag på soffan och njuter av ljudet av regnet som faller på taket.Det är mysigt och det känns helt okej att vara lat och trött en dag då det regnar.
/Andreas
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)