måndag 27 augusti 2012

Ovanligt lugn!

Efter att ha haft 3 veckor semester och kommit tillbaka i jobb har jag varit ovanligt lugn. 1. Jag svettades inte när jag la på arbetstelefon i morse. 2. Jag började inte hypeventilera när den började ringa och 3 Jag fick inte svindel när när jag insåg hur mycket jag har att göra och att jag knappast får det gjort denna vecka. Istället gäspade jag när jag la på telefonen, jag log när den började ringa och jag kände mig taggad när jag såg hur mycket jag hade att göra. Och till på köpet så har jag inte besökt jobbet en enda gång i arbetssyfte, eller ringt dit eller jobbat hemifrån under min 3 veckor långa semester. Jag har inte heller ålat på golvet och haft ångest..inte ens rivit ner tapeterna eller slängt ut någon möbel för att jag inte sluppit till jobbet. Jag har bara njutit av min semester och av min älskade fru. Han går på rosa moln eller så är han hög..tänker väl någon. Nåväl..jag har kvar mina mediciner. Men det som har hänt är väl att jag äntligen fått kontroll över hur jag mår och vad jag känner. Jag har väl lärt mig att det räcker med att göra det man skall göra. Och inte det min sjuka bild i huvudet säger. Jag får kämpa men det hör numera till min vardag..för hur man än vrider på det så är jag för evigt märkt av min utbrändhet och det sjuka beteende jag utvecklade, Och resten av livet hamnar jag att vara försiktig och ha koll på mig själv. Men det har ju också en charm..då har jag ju något att göra även när jag har tråkigt. Jag ser framemot hösten som kommer..och jag ser livet och framtiden med ljusa ögon. Och de ljusa ögonen hjälper mig även när det är svårt. För vi har ju bara få ett liv och vi har själva ansvar för att vi tar hand om våra egna liv. Ps. Jag ber om ursäkt åt alla språkgranskare,journalister,poeter och modersmålslärare att min styckeindelning är från REVE men bloggers inställningar tycker tydligen inte om det sätt jag delar in stycken i. Men det är en världslig sak. /Andreas

1 kommentar:

  1. Jag läser så gärna utan att ens tänka tanken att språkgranska. Inte ens jag skriver helt korrekt då jag bloggar, tycker forumet och stilen man har över bloggen är viktigare än att det faktiskt är språkmässigt korrekt till punkt och pricka.

    Det är så härligt att läsa att du får må så bra och får ha en så härlig fru som du beskriver. Det är alla värda! Jaaa...det går ju nog med män också.

    SvaraRadera